Fortfarande ingen struktur på allt som hände under lajvveckan.
Klart är i alla fall att det var underbart att få spela en man som Ottar, en av de högst uppsatta i Hunaland. Att balansera mellan en ömsint snärjd kvinnokarl och ett supersvin med ett stort uppdämt sadistbehov var sanslöst roligt och givande och att få känna sig som ett högt uppsatt, privilegerat svin och översittare lika roligt.
Redan på onsdagen var det dags för en trälmarknad. De släpades in i byn, en smet och tillfångatogs och brännmärktes. Sedan var det dags för inspektion av varorna. Trälarna huttrade, var skygga, slagrädda, ledsna och fantaskiskt skitiga. En mamma ville inte skiljas från sin unga dotter, vilket gav höga skrik och gråt när någon ville det. Budgivningen var mer en maktmätning mellan de rika och jag fick själv två stycken. (Inte att förglömma att Ottar hela tiden budade för att priserna skulle stiga till försäljarnas fördel) Sedan är det rätt så starka minnen från när den ena av mina nyköpta trälar (den med mask på) fördes till mitt hus för att pryglas.... Stackars dig Madde :-)
Inte att förglömma är historien om pigan Lis samt en del andra pigor som blev inblandade. Den avsky man såg i era blickar och beteende, skräcken, gråten, maktlösheten. Det var underbart spel när Ottar bjöd ned Njal på en pryglingsomgång av Lis, han åt frukost och Ottar halvlåg i sängen medan Lynna slog skiten ur Lis samtidigt som Njal och Ottar pratade väder och bästa tortyrmetod över frukosten.
Inte heller pigan Sagas spel dagen efter mötet på vägen. Att få sitta framför dig utanför värdshuset och bara dolt terrorisera dig samtidigt som jag hade en kniv i handen var hur kul som helst.
Mer muntra och roliga saker stod alla festligheter för. Vem kan glömma Ragnvalds och Knuts ständiga slagsmål, speciellt det på lördagsnatten. På bord och golv, krus flög, öl flög, slag, sparkar, skallningar, smädelserna och efterspelet. Sanslöst! Inte heller kan man glömma Ragnvalds fortsatta natt med fylla, kräkningar, värdshusövertagande och upptåg på den tidiga söndagsmorgonen.
Bures gille där Ögdar och Freja trolovade sig var ett hejdundrande kalas. Skönt att få släppa loss till Ulven, Räven, Haren. Alla spelfolk under veckan var helt makalösa. Man tröttnar aldrig på Karl Fager och de 50 håriga rövarna han tager (med sitt stora hårda.... Svärd!)
Kamperna!!
Ujujujujuj. Mod, ilska, spex, blod, nidingsdåd, sorg, ursinne och snygga fajter. Skål för Rindättens kämpe Gorm, som vann. Kommer aldrig glömma chocken då Hadar precis vunnit sin kamp och plötsligt börjar det rinna fradga ur munnen och han faller ned och dör....
En mot en spel. Har aldrig haft så mycket en mot en spel, som på detta KIR. Gyri, Ögdar, Lynna, Glum, Njal, Wilja och många fler. Underbara känslor. Allt från hat, kärlek, sorg, ilska till glädje, hopp, svartsjuka, maktfullkomlighet och ömhet. Sedan blev jag på riktigt överraskad när min piga spådde mig i handen. efteråt frågade jag om det var på riktigt, vilket det var....
Over and out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar