måndag

Svett, krut och allsång!



My ribs are shaking and my knees are week, I can´t seem to stand on my own two feet. I´m all shook up!!! Efter att lämnat hemmet vid 11.00 lite lätt bakis och köat i evigheter, samt stått och skrikit i flera timmar och svettats några liter och kommit hem vid 02.00 och somnat vid 02.30 för att sedan gå upp vid 5.40 för att jobba, är man rätt körd idag.... Fötter, ben, fingrar, nacke och hals är ömma minst sagt.. Men det är ju METAL!!! Och The Big 4 kommer ju bara en gång i livet. Ju mer man lider desto bättre blir belöningen. Iklädd metaluniformen, svarta skor, strumpor, jeans och t-shirt med något metalband på tog vi varsin öl utanför Ullevi och ställde oss i kö. Spänningen stiger när vi kommer in och tar plats i mitten ca 1m från andra scendiket (ca 30 m från scen)
När trummorna dunka ut bland publiken till Anthrax soundcheck och gjorde så att revbenen slog en frivolt visste man att det skulle bli ett hejdlöst tryck. Jublande visade publiken sitt gillande. Anthrax inleder och även om jag inte lyssnat på bandet speciellt mycket så uppskattade jag dem mycket. Bandet skapade energi och man ville hänga med. Megadeth var på tur och tyvärr har ju Dave Mustaine (sångaren) lika mycket utstrålning som en överkörd lyktstolpe. Musiken är tung men fan va tråkiga de var på scen. Megadeth-fansen var dock av en annan åsikt. de röjde på och det blev allt tajtare att stå långt fram. När Slayer går på bildas helt naturligt ett par moshpits, till de andras ogillande. Slayerfansen är helt galna. Nu är det så jävla tungt och mäktigt. Se Kerry King live gör en nästan rädd. Jag menar han käkar ju taggtråd och spädbarn till frukost. Araya har en smått galen och förtrollande blick som får en att skita på sig. Innan Metallica går på ökar trycket bakifrån så mycket att Security får lägga sig i och man kan inte röra en fena. Diverse kroppsdelar och kroppsvätskor bytte ägare för ett tag. (Ursäkta uttrycket, men så nära analsex med en annan man kommer jag nog aldrig mer igen) Trycket avtog när bandet började spela. Men då brydde man sig inte. Det hela inleds med filmsnutten ur den onde, den gode och den fule, när den fule springer runt på kyrkogården och letar efter guldet och samtidigt ur högtalarna ljuder "Ecstasy of Gold" Publiken vet vad dem skall göra, det är bara att sjunga med och när Lars äntrar trummorna exploderar publiken och "Hit the lights" kör över en som en ångvält. Resten är historia. Ord kan inte beskriva en sådan magisk och episk dag, kväll och natt.

Shitlist
Rökare som inte kan ge fan i att tända en cigg när man står och blir krossad som en sardin samt att det är så jävla kvalmigt att man knappt får luft samt att svettdoften och kroppsodörer härjar som spanska sjukan. Fimpa för fan.
Megadeths scennärvaro.
Idioter som tycker det är roligt att knö/putta bara för sakens skull
Halvtomma läktare och lite tunt med folk på planen i början av spelningen, men fullsatt när Metallica börjar.

Mest Metal
När Metallica slutar spela när publiken tar över sången till The memory remains och bara står konfunderade och lyssnar. så jävla mäktigt och episkt.
Att se alla fyra banden tillsammans spela Am I Evil. Det är så episkt att inga skalor räcker till för att mäta det hela.
Arayas "Freedom speach" mellan två låtar.
Krutrester som faller från himlen under One, som blandas med svett under allsången.

Gott och blandat
En stor grupp av oss fans sjöng Du gamla du fria när James sprang runt med svenska flaggan på scen i slutet.
Sämsta Göteborgsvitsen under eventet var när någon började ropa Plåt-konsum istället för Metallica innan de gick på (Metall-Ica)
Grannen yttrade; kan någon frivillig klia mig på låret för jag kan inte
Fick vara med och studsa Metallica-badbollar
Ullevis skyltar om vad man inte får ta med sig in. "Andra hårda föremål", "samt "övrigt som kan åsamka personskada". Hur fan tänkte dem då? Pricken över i:et var undertexten att "besökare måste underkasta sig visitation"

fredag

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHH!!!!!

Gissa vilka som kommer till Stockholm 17/2 2012 ?! Biljetterna släpps 8/7. Det är en "Best of-tour".Holyshit boss! Måste åka! Om inte Stockholm passar så kan man ju alltid åka till Köpenhamn den 21/2 istället. Någon som vill med?

måndag

Livet på en räkmacka


Eller skall man säga räkor med lite bröd till, samt ägg och diverse grönt. Den är dock inte gratis men den var väl värd pengarna, dessutom fick vi rabbaterat pris då vi var så många från jobbet som skulle ha. Kvällen började med allmänt mingel på skolgården och övergick till lagindelning och uppgiften med att döpa laget. Tävlingarna bestod i gissa rätt schlagerlåt (samt artist och år), gissa rätt film utifrån filmmusik, gissa rätt komiker, lägga alfabetet och poängpromenaden avslutade lekarna. Kvällen blev mycket senare för mig än vad jag planerat, men sådant händer. Kul hade vi i alla fall på våran avslutningsfest. Alla höll sig på mattan (hahahahaha) Notera Paulaner hefe weissbier mitt i övre bildkant.

tisdag

Bend over, hälsningar från Göteborg

Visst är det skönt att veta när man blir lurad (eller screw in the ass). I vissa fall vet man ju inte det förän långt efteråt och då blir man jävligt sur. Som tur är finns det inrättningar där det är tvärtom. Alltså att man vet att man blir lurad så fort man sätter sin fot innanför dess gränser, men då vet man ju om det och då är det okej. Dessutom är det vissa ställen som lurar en mer brutalt än andra. Den inrättning jag nu har i åtanke ligger i Göteborg och befolkas av grön/rosa kaniner. Det stället hör till den kategori där man vet att man blir lurad. Så fort man kommer in är det bara att dra ner byxorna och luta sig framåt och ta emot. Fast på Liseberg gör man det med finess, man gör det mjukt och med lena vita handskar på. Inte som på andra ställen där man blir överrumplad och våldsamt överraskad och det känns som 12 tum gjutjärnsrör rätt upp i kanalen. Närå, här är det lugnt och sansat och med ett leende på läpparna betalar man gärna överpriser på kaffe, godis, mat, åkbiljetter, vatten osv. Tillslut inser man att man spenderat lika mycket pengar som på en restresa till Grekland med famlijen. Life is sweet.

söndag

Äldre är bäst


Idag stod bl.a. bilmekande på schemat. Byta nivåvakt och nedre slangen till expantionskärlet samt några andra mindre punkter. Att byta de två förstnämnda sakerna var både lätt och gick fort att göra. Främst tackvare normala delar/komponenter samt att det fanns (jämförelsevis) hutlöst med utrymme så man kunde komma åt från nästan alla håll och kanter. Utrymme kräver dock en bil av äldre modell. Idag får man ju åka till en certifierad verkstad bara för att byta lampa i strålkastaren om man har en bil som är 10 år eller yngre. Alternativt en lågbudgetbil som inte har massa high-tech inknökat under motorhuven. Bävar för den tid då dagens nya och moderna bilar blir andrahandssortering. Då kan inte en jävel meka själv.  Hursomhelst, ibland är äldre bäst! (Eller skall man säga mer okomplicerat istället...)