Ölprovning del 2

Då var det dags att höja insattserna en aning. Nedan följer fyra öl som jag aldrig fuktat strupen med. Det var både ris och ros i skörden av ölsorterna.

Mariestrads Prima Lager.

Visserligen god, men inget speciellt att orda om egentligen. Smakar inte så mycket och smakar inte heller speciellt länge. Perfekt iofs under varma sommardagar när grillen går varm och solen gassar.

Belhaven We Heavy

Skotskt, mörkt öl som inte håller vad det lovar. Fast på ett bra sätt. Det är inte tungt, utan tvärtom. Lätt att dricka, rund smak, ingen beska, och lite krämigt. Luktar och smakar mycket kornmalt. Ett öl jag kommer köpa igen.

Estrella Damm

Spanjorer kan göra öl, men inte den här gången. Iofs har jag aldrig stött på ett äckligt öl (utom någon persikohistoria, men det är ju inte öl. Nåja) men detta är så neutralt och smaklöst att även de som inte gillar öl kan dricka det. Känns ungefär som mineralvatten blandat med öl. Man känner en ölsmak, men inte alls länge.

Nils Oscar God Lager.

WOW! Rund, lite krämig smak och en snygg balans mellan sötma och beska som varar länge. Det smakar mycket utan att spreta eller ta i för mycket. Man känner tydligt malten och man kan ana en viss brändhet och eller rökighet. Nils Oscars andra ölsorter har engelskt namn och frågan är om de inte gör en ordvits av God Lager. (God på engelska = gud) Hursomhelst är det gudagott.

Tyvärr får nog det skottska ölet se sig besegrat av God Lager denna gång. Men för att använda melodifestivaltermer så går Wee Heavy till andrachansen, så att säga. Nils OScar tar hem sin andra raka seger....

Ölprovning del 1

Då var det dags att recensera några öl. Självklart sker det i hemmagjord anda och gör inte anspråk på att vara pretantiöst, snobbigt eller ens använda rätt facktermer och uttryck som hör riktig ölprovning till. Kort sagt, det är rent amatörmässigt. I varje heat kommer en gruppsegrare att utses, men då tävlingen i sig är av engångsformat, då ölen dricks upp kan den ju inte gärna tävla på nytt igen i nästa omgång, så skippar vi andra chansen och andra melodifestivalsliknande trams i denna tävling. Helt enkelt så skall ett favoritöl koras.

Öl nr 1 - Staropramen (ljust öl)

Ett öl som de flesta känner till och har en relation till. Man kan se detta öl som ren uppvärmning i tävlingen.

Alkoholhalten tar inte överhanden utan gömmer sig bra i ölet. Det är lättdrucket, men smakrikt och besitter inte någon speciell sötma eller beska. Staropramen är fylligare än vanliga öl (vanliga öl = ölhyllan på tappen) och är lagom kolsyrat. Kort sagt, det smakar mer än vanliga öl och sticker inte ut.

Öl nr 2 - Swedisch Elk Brew (ljust öl)

För att vara 7.5% vol så smakar det inte speciellt mycket alkohol. Smaken påminner om ölet "Stockholm". Elk Brew har en liten beska som ibland är lite störande. I övrigt känns det lätt, har viss sötma och är skummigt.

Öl nr 3 - Nils Oscar India Pale Ale (halvljust/mörkt)

Ölet som överraskade mest. Det luktar mycket sötma och  humle. Smaken är tydlig, markant och är en blandning av citrusfrukter och mycket humle. Ölet har en tydlig beska i eftersmaken. Jag upplevde det som fräscht, mustigt och samtidigt tungt.

Vinnare - India Pale Ale.

Varför - Mycket smak och en överraskande blandning av smaker som lyckas perfekt.

Tjörns kommun är IQ-befriad

(Förmodligen kommer FRA scanna inlägget och Tjörns kommun, om de hittar i cyberrymden, kan komma att "be mig hålla tyst", något de gjort med andra personer. Men det skiter jag i.)

Egentligen vill jag bara spy galla, något jag inte gjort regelbundet på ett bra tag. Gallan har dock Tjörns kommun gjort sig mer än förtjänt av. Återigen är det allas våran kommunchef Bo Svensson och kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen som står i skottfältet.

Jag blir bara så förbannat matt och arg när man som bl.a. personal inom skolan ideligen för höra, stå ut med och drabbas av nedskärningar. Missförstå¨mig inte. En kommun skall inte slösa i onödan, men! När politiker och tjänstemän slaviskt skall skära ned på personal och resurser på verksamhet som redan går på knäna i vissa avseenden, är det höjden av svinhet att samma personer med piskan kan slösa bort kommunens egendom utan eftertanke. I många fall tänker dem nog inte ens innan de fattar beslut. Som exempel (av alla som finns) är att bygga nya skolor (vilket egentligen i sig är bra) på otilltänkta platser samtidigt som man står med en drös gamla skollokaler som man inte kan sälja. Dessa fortsätter att kosta pengar pga. hyra, värme m.m. Pengarna går iofs till kommunen då Tjörns Bostads AB äger alla fastigheter, men det blir ändå fett minus på skolornas konton och fett plus på TB AB. Hursomhelst så kostar det kommunen mer pengar. Listan kan göras lång på förändringar m.m. som syftar till att spara pengar men som i slutändan åstakommer tvärtom.

Ibland får man bara lust att spränga hela skiten i luften (Jag bjuder på den FRA) och tankarna går inte helt osökt till TV-serien "Starke man" Korpulenta medelålders män utan hjärna, som pöser på kommunkontoret.

WOW!

Förmodligen det ord som bäst summerar gårdagens händelser och begivenheter. Å nej, wow har inget med dataspelet World Of Warcraft att göra i detta inlägg. Huset var osedvanligt packat med folk och hög stämning. Synd bara att den känslan inte lever kvar idag, dagen efter. Men huvudvärken och det allmänna dåliga tillståndet är väl värt gårdagens fest.

För min egen del så bjöd kvällen på, utöver den sedvanliga födelsedagssången, en egenkomponerad "hyllningsvisa" till/om mig signerad familjen Fogh/Illerhag framförd på gitarr. Själv skulle jag efter långa och många höga påtryckningar stå med en gitarr i handen och spela för det samlade festfolket. Dock var det en Wii-gitarr till spelet Guitar Hero - Metallica, som jag fick av min fru på morgonen i sängen. Rev av For Whom the Bell Tolls och Nothing Else Matters. På tal om presenterna så har jag svårt att fatta hur fina gåvor jag fått och i sann "gubb-anda" skall jag numera också tydligen både tatuera mig och gå på ölprovning (Något jag skall ha hemma också då jag fick en back med 25 stycken fin-öl) Vidare måste jag spana ut en schysst spelning, synd bara att mina två favoritband inte är på turné just nu eller till sommaren. Det är nästan så jag skäms över alla presenter jag fått. Fina är dem i alla fall.

Festen i övrigt var smått kaotisk, alltså som det brukar vara här på Söräng, och som sig bör flödade drycken inte bara ner i folks halsar utan även på golv, mattor, soffa, spis och kläder. :-) Det är skönt och berikande att ha så fina vänner och bekanta. Farfar "was going strong" och det var skitkul att han kunde komma.

Som avslutning när alla hade gått (min fru låg redan och sov) kände jag i mitt lyckorus att det var dags att ge gitarren en omgång. Klockan var då mitt i natten och mitt allmänna tillstånd skulle inte klassas som lagligt på vägen, så att säga. Hur som helst kände jag mig övertygad om att jag kunde spela som en gud. Kort sagt så gick det åt helvete! Något jag insåg efter ett par försök. Jag la tillfälligt hårdrocksdrömmen på hyllan och började städa av borden med hjälp av vetskapen att det kommer en ny dag imorgon då hårdrocksdrömmen kan väckas till liv igen.